Att tävla inom längdhopp

long jumpLängdhopp är en traditionell friidrottsgren och har funnits med vid olympiader sedan 1896. Längdhopp ingår inte bara som individuell gren utan finns även med i damernas sjukamp samt vid herrarnas tiokamp. Idag innebär längdhopp att man tävlar i att hoppa så långt som möjligt. Idrottaren tar sats och springer en 15-25 meter lång bana och landar i en mjuk sandgrop. När idrotten startades fanns det även stående längdhopp där den tävlande inte tog sats utan hoppade från en specifik stående punkt. Idag springer alltså den tävlande genom en ansatsbana och själva avstampen görs på en planka (eller en viss zon beroende på den tävlandes ålder). Denna planka har en röd del och helst skall hoppet genomföras innan denna markering, då de som dömer mäter hoppet från plankan och inte själva avstampen. Vidare finns det även en övertrampsplanka som markeras med en plastellina och gör den tävlande ett övertramp så markeras detta på linan. Ett övertramp innebär ett ogiltigt hopp och resultatet registreras därför inte.

När man tävlar inom längdhopp så har man 3 försök på sig för att kunna beräkna sina resultat. Efter dessa tre genomförda omgångar så samlas de åtta tävlande som hoppat bäst för att genomföra en finalomgång. Dessa åtta tävlande har då ytterligare tre nya hopp att genomföra. Är det en större tävling och samtliga hopp inte genomförts i samma sandgrop så får finalisterna totalt 6 hopp. Detta har som syfte att säkerställa en rättvis tävling med samma förhållanden för alla. När man hoppar längdhopp så måste även vindens hastighet tas i beaktning. Om idrottaren genomför ett hopp där det är medvind om mer än 2 m/s i vindhastighet, så räknas inte hoppet som ett rekord men anses heller inte vara ogiltigt för tävlingen.

Rekordet inom längdhopp för kvinnor utomhus är 7,52 meter. För herrarna är rekordet 8,95 utomhus.